Camillas Matuppror

Hem   Aktuellt   Fakta   Vapendragare  

 

2009-03-15

Ur STUBB-rapporten, av Alexander Stubb

Förslag till en EU-resolution angående ett regelverk för lobbyisternas verksamhet vid europeiska institutioner.

     

Kortfattad presentation

Rapporten kan relateras till och få konsekvenser för en rad olika beslut och regelverk inom både EU-parlamentet och EU-kommissionen sedan början av 1990-talet.
     
Rapporten har motiverats av att lobbyingen har ökat påfallande, av att lobbyisterna spelar en viktig roll i den öppna och pluralistiska dialogen som ett demokratiskt system vilar på, att det finns ca 15.000 lobbyister och 2.500 lobbyorganisationer i Bryssel, att EU-kommissionen har föreslagit att ett allmänt register ska inrättas för lobbyister vid europeiska institutioner som en del av “ett europeiskt transparensinitiativ, att EU-parlamentet har ett eget register för lobbyister ända från 1996 lika väl som regler för uppförande, som ålägger lobbyister att i sitt uppförande följa en hög etisk norm samt att det inom EU-parlamentet finns ungefär 5.000 registrerade lobbyister.
     

Följande föreslås för att förbättra transparensen i EU-parlamentet

För unionens legitimitet och trovärdighet bland dess medborgare betonas transparens vid alla europeiska institutioner som ett absolut grundkrav.
     
En medlem kan frivilligt använda ett “lagstadgat fotavtryck” – till exempel en lista – bifogad parlamentsrapporterna – på de intresserepresentanter (lobbyister) som konsulterades vid färdigställandet av rapporten.
     
Frågeställare kan uppmanas föreslå en plan för hur tillämpningen av kontrollen av parlamentets regler förbättras, varvid alla medlemmar måste deklarera allt stöd som erhålles – finansiellt eller i form av utfört arbete.
     
En lista på registrerade eller icke-registrerade interna grupper på parlamentets webbsida.
     
Frågeställare uppmanas att förklara de regler som hindrar icke-eskorterade besökare i parlamentets lokaler.
     

Förslag från EU-kommissionen

Välkomnar kommissionens förslag till ett mer strukturerat regelverk för lobbyisternas aktiviteter – som en del av det europeiska transparensinitiativet.
     
Samtycker med kommissionens definition av lobbying som “verksamhet i syfte att påverka formulering av politik och beslutsfattande vid de europeiska institutionerna”.
     
Betonar att alla som faller inom ramarna för denna definition ska betraktas som lobbyister och behandlas i enlighet med det.
     
Välkomnar i princip ”ett-enda-stop-ställe”, där lobbyister kan registrera sig för både kommissionen och parlamentet.
     
Föreslår att en gemensam arbetsgrupp med tjänstemän formas – med representanter från både parlament och kommissionen – som bedömer konsekvenserna av ett gemensamt register.
     
Föreslår att rådet ingår i ett möjligt gemensamt register. Är medveten om både argumenten för och emot frivillig och obligatorisk registrering av lobbyister.
     
Kommissionens förslag att börja med ett frivilligt register och utvärdera systemet efter ett år noteras: det noteras också att parlamentets register faktiskt är tvingande, eftersom registrering är ett förhandskrav för att få tillträde till parlamentet.
     
Kommissionens föreslagna regelverk för uppförande för intresserepresentanter – lobbyister – noteras och att parlamentet redan har haft ett sådant regelverk i 10 år: Kommissionen ombeds förhandla med parlamentet för att etablera ett gemensamt regelverk.
     
Påminner om att parlamentets aktuella regler kan leda till att en personlig passersedel dras tillbaka, vilket innebär att vederbörande stryks ur registret.
     
Betonar att det är viktigt att registret blir användarvänligt.
     
Noterar kommissionens beslut att kräva ekonomisk insyn vad gäller lobbyister som ansöker om registrering:

  • omsättningen hos professionella konsultfirmor och advokatfirmor som är beroende av lobbyarbete i relation till EU-institutioner, ävensom deras större kunders relativa storlek
  • en kostnadsuppskattning av utfört arbete som avser direkt lobbying av EU-institutioner, även åstadkommits av lobbyister och handelsorganisationer inom EU-byggnaderna
  • den totala budgeten och en redovisning av de viktigaste fonderingskällorna.


     
Betonar kravet att den ekonomiska insynen gäller lika för alla lobbyister.
     
Ber kommissionen att ge mer specifik information om hur en sådan insyn ska se ut, innan parlamentet beslutar att vara med i registret.
Påminner kommissionen om att ekonomisk information inte alltid är bästa sättet att få information om omfattningen av lobbyistiska aktiviteter.
     
Anhåller om att dess kompetenta enheter föreslår nödvändiga ändringar av regelverket.
     
Anhåller om att presidenten överlämnar denna resolution till rådet och kommissionen.
     

Historik

I EU-parlamentet har frågan om lobbying varit en långdragen stridsfråga. EU-parlamentet var den första europeiska institution som noterade ett ökande antal intressegrupper och särskilt konsekvenserna för den lagstiftande processen.
     
Frågan om en möjlig reglering av lobbyaktiviteter restes år 1989, men de förslag som arbetades fram förelades inte vid Plenum. Tanken på en offentlig registrering av lobbyisters aktiviteter och intressen kom 1993. Från juli 1996 krävdes av varje EU-ledamot att denne detaljredovisar sina yrkesaktiviteter; varje ledamot måste avstå från att motta gåvor och förmåner under utövning av arbetet. I dag finns listor tillgängliga med registrerade lobbyister, med parlamentsledamöters och assistenters deklarationer av ekonomiska intressen.
     
I detta sammanhang är det viktigt att definiera ordet lobbyist! En utgångspunkt är kommissionens definition av lobbying, det vill säga verksamhet som utförs med syftet att påverka utformningen av politik och beslutsfattande processer vid EU-institutionerna.
     
Frågan om vilken omfattning den ekonomiska insynen ska ges är central.
     
Andra viktiga frågor är också om EU-parlamentet ska ha gemensamt register med EU-kommissionen och om registreringen av lobbyister ska vara frivillig eller obligatorisk.
     
En ytterligare fråga är om det ska vara sanktioner för brott mot uppförandekoden.
     
Vikten av transparens kan inte nog understrykas; det är genom upprätthållandet av transparens som vi kan hindra våra demokratier från att säljas ut till det multinationella ekonomiska etablissemanget!
     
Översatt och nedkortad av Siv Eliasson, Fil Dr.


Dela upprorsartikeln med dina vänner

 

 

96190

Har nu skrivit under.

 

 
Upprorisk och matsmart
» Det här vill jag.

Bli upprorsmakare - skriv under
» Jag vill att du skriver på mitt upprop för mer matglädje och mindre industrimat!

Upproret lever - tipsa
» Du är även välkommen att nedan lämna konkreta tips på missförhållanden som har med mat att göra. Om det är tillräckligt konkret kommer tipset bland annat att lämnas vidare till lokalpressen på aktuell ort.

 
Camillas Matuppror, Sveden 125, 790 23 Svärdsjö, www.camillasmatuppror.se, info@camillasmatuppror.se
Producerad av Eyebeep med kraft från Eyebeep Publicering